Historia

Under 1940-talet var Friska Viljor den dominerande klubben i distriktet. Men tvister mellan de aktiva gjorde att ett antal löpare lämnade klubben och började tävla för främst Själevads IK. En tändande gnista lär ha varit att den etablerade skidåkaren Hjalmar Engblom ställt upp i en s.k. försörjningstävling i Sundsvall istället för att representera klubben i skidbudkavle. De hårda ord som utväxlades i detta sammanhang skall ha resulterat i den splittring, som satte sin prägel på verksamheten många år framåt.

Idén att bilda OK Nolaskogsarna kom vid en träff hemma hos Rolf Markstedt den 8 april 1948. Syftet var att bilda en för området enande klubb med ett neutralt namn, som alla skulle känna att man kunde tävla för, men så blev det inte - effekten blev snarast den motsatta.

I Rolfs gästbok kan man läsa att gästerna var Kurt Albinsson, Mauritz Bylund, Axel Danielsson, Valter Norberg, Artur Sjölander, Oskar Strandberg och Gösta Söderlind. Nolaskogsarna nämns för första gången i pressen den 4 maj, då man i ÖA kan läsa att OK Nolaskogsarna bildats kvällen innan. Det mötet äger rum på Stenmans Konditori och där deltar fler än de åtta idékläckarna. Det beslutas att den nya specialklubben skall heta OK Nolaskogsarna, och att klubben skall bildas i samförstånd med IF Friska Viljor och dess orienteringssektion, som skall upplösas och övergå till den nya klubben. Det visar sig att FV värnar starkare om orienteringen än man trott men uppgörelsen med FV kan göras i samförstånd. Missnöjet med klubbens namn är stort bland grannklubbarna, som, Sidensjö undantaget, lämnar in protest mot OK Nolaskogsarnas namn när klubben söker inträde i läns-, riks- och specialförbund.

Ett julkort till Valter Norberg från Lasse Carlqvist 1983 lyder: 
-Walter! Bifogar ett par gamla ex av OKN:s medlemsskrift, som av någon anledning hamnat hos mig - även om du har läst dem för länge sedan kanske de kan vara av intresse. - Jag påminds i sammanhanget att det var Mauritz och jag, som gemensamt födde namnet ”Nolaskogsarna” på FV:s orienteringssektion, jag tror det var omkring 1942 - klubbmärket då sydde fästmön Astrid. Med hälsningar vännen Lasse.

Namnet och ryggsäcksmärket var alltså ett faktum några år före klubbens födelse, enligt Mauritz redan i slutet av 30-talet, som symbol för orienterarna i FV. Friska Viljors tävling 1944 hette ”Nolaskogsarnas”. Detta förklarar att många tycker att Nolaskogsarna även är deras namn, och detta blir grunden för kommande stridigheter, som bedarrar först efter några årtionden.

Resultatet av det hela blir givetvis att klubben får sitt namn och att  ”Orienteringsklubben Nolaskogsarna, Örnsköldsvik med alla de rättigheter och skyldigheter som gällande stadgar och bestämmelser föreskriva, den 28 juli 1948 upptas som medlem av Svenska Riksidrottsförbundet”. SOFT har invalt klubben redan den 16 juli.

Den första styrelsen består av  Oskar Strandberg ordförande, Rolf Markstedt sekreterare, Artur Sjölander kassör, Karin Naeslund och Valter Norberg.

Det första året blir mycket intensivt. Den första tävlingen arrangeras redan den 17 maj med Åke Olsson som banläggare. Starten är i Ovansjö och målet i Västerstensätter. Det är ungefär 80 deltagare i de sex klasserna. Resultaten för klubbens egna löpare blir: SA 5 Gösta Söderlind, 8 Gustav Nilsson, 10 Artur Sjölander, 11 Rune Nordin, 15 Oskar Strandberg, SB 2 Helge Strandberg, YJ 2 Stig Magnusson, YO 4 Axel Danielsson, 6 Valter Norberg, 7 Mauritz Bylund, 8 Assar Lindqvist, Damer 3 Karin Naeslund, 6 Dagmar Wiklund. Oskar Strandberg och Rolf Markstedt förrättar prisutdelningen och det är ”ovanligt skapliga belöningar” enligt ÖA.

Den 30 maj sker den internationella debuten i Vasa vid en stadsmatch mellan Vasa och Örnsköldsvik. Vid returmötet den 15 augusti arrangerar den nybildade klubben sin första internationella tävling med Oskar Strandberg som banläggare.

Första segern i en tävling fick klubben i Nordingrå den 29 augusti då Stig Magnusson segrar i juniorklassen. Den 26 september följer så den tredje tävlingen dag-DM med Kurt Albinsson och Rolf Markstedt som banläggare. Enligt pressen visar arrangörerna bevis på en klurighet utöver det vanliga. Seniorer och juniorer kan inte starta på samma plats på grund av olika banlängd, men målet är gemensamt. För att hålla målet hemligt för seniorerna är det olämpligt att låta juniorerna gå till sin startplats, som är belägen 500 m söder om seniorernas. Juniorerna skickas i stället med buss norrut för att efter att efter diverse omvägar komma till sin startplats söder om seniorernas. Klubben får vid denna tävling sin första DM-segrare då damklassen vinns av Anna Strandberg (blivande Anna Nilsson, Husum).

I Skogssport nr 11 finner man klubbens namn för första gången i denna tidskrift då Annas seger nämns. Anna blir tillsammans med Oskar Strandberg Nolaskogsarnas första SM-representanter. Oskar genomför sitt lopp med två vänsterskor.

Klubben hinner dessutom med att vara medarrangör vid Domsjöverkens Ungdomsråds (DUR) två friluftspropagandadagar. Klubbens första lotteri ger en vinst på 600 kronor.